Suck..
När ska allt ta slut egentligen? När ska vi få en lugn stund? När ska vi kunna tänka "Fyfan vad livet är underbart!"?
När ska vi kunna slappna av och må bra? När fan ska vi bli bekymmerslösa?
Är det inte det ena så är det det andra. Problem efter problem.
Varken jag, Ingela eller Josie har fått en bra start på året. Det suger ganska rejält kan jag säga.
Jag såg fram emot det nya året, inte för att 2007 var dåligt, det var mitt bästa år hittils, men för att 2008 kanske skulle vara lika bra som det förra året.
Men nej, inte en lugn stund har man fått.
Det är så mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Eller i våra huvuden. Vi går ju igenom hälften tillsammans och det känns faktiskt bra för då lider vi tillsammans, vi har varandra att trösta och bli tröstade av. Men trots all skit vi får och går igenom förgyller vi dagarna med skratt och helt underbara stunder tillsammans. Vi tre klickar så otroligt bra tillsammans, jag älskar det!
Det känns verkligen bra att veta att man har någon eller några man litar på, som man kan snacka med om allt.
Som man kan skratta och må otroligt bra med även fast man gråter och kvider sig av ilska och sorg inombords. Men glädjen känns verkligen inne i hjärtat.
Och jag vet att vi klarar av det här, sålänge vi har varandra. Vi stöttar varann, gråter i kör, torkar varandras tårar, får varann att le, och gör det bästa av situationen. Tillsammans.
När ska vi kunna slappna av och må bra? När fan ska vi bli bekymmerslösa?
Är det inte det ena så är det det andra. Problem efter problem.
Varken jag, Ingela eller Josie har fått en bra start på året. Det suger ganska rejält kan jag säga.
Jag såg fram emot det nya året, inte för att 2007 var dåligt, det var mitt bästa år hittils, men för att 2008 kanske skulle vara lika bra som det förra året.
Men nej, inte en lugn stund har man fått.
Det är så mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Eller i våra huvuden. Vi går ju igenom hälften tillsammans och det känns faktiskt bra för då lider vi tillsammans, vi har varandra att trösta och bli tröstade av. Men trots all skit vi får och går igenom förgyller vi dagarna med skratt och helt underbara stunder tillsammans. Vi tre klickar så otroligt bra tillsammans, jag älskar det!
Det känns verkligen bra att veta att man har någon eller några man litar på, som man kan snacka med om allt.
Som man kan skratta och må otroligt bra med även fast man gråter och kvider sig av ilska och sorg inombords. Men glädjen känns verkligen inne i hjärtat.
Och jag vet att vi klarar av det här, sålänge vi har varandra. Vi stöttar varann, gråter i kör, torkar varandras tårar, får varann att le, och gör det bästa av situationen. Tillsammans.
Jag älskar er. <3
Add a comment!
Trackback